Medborgarbudget och Medborgardeltagande

Processdesign och digitala verktyg för deltagande budgetar.

Vi skapar medborgarcentrerade processer utifrån internationellt beprövade metoder, med ett särskilt fokus på att nå underrepresenterade grupper. Medborgarcentrerade processer såsom medborgar- eller boendebudget har potentialen att stötta offentliga organisationer i mer effektivt och träffsäkert beslutsfattande. Dessutom ger processerna upphov till fler kontaktytor mellan organisation och medborgare, vilket har potentialen att stärka både den vertikala och den horisontella tilliten. Därtill visar forskning att den som deltar i en medborgarbudget är mer benägen att engagera sig på andra sätt i civilsamhället. Exempelvis har amerikanska studier visat på att valdeltagandet ökar bland de som deltog i medborgarbudgetprocesser (Particpatory Budgeting).

Medborgarbudget som styrningsmetod har sitt ursprung i Porto Allegre i Brasilien, där den började användas under 80-talet. Sedan dess har metoden spridits används nu av tusentals städer runtom i världen. Ett nordiskt exempel är processen OmaStadi, där tiotusentals helsingforsbor bidrar till att utveckla staden.

Som team har vi lång erfarenhet, både utifrån en svensk kontext och i internationella uppdrag, av att arbeta för att skapa mötesplatser för grupper som står långt från beslutsfattandet. Vi kombinerar fysiska metoder som bygger förtroende och egenmakt med digitala plattformar som sänker tröskeln för deltagande.

Vanliga frågor

Hur förhindrar man förslag som bryter mot kommunens riktlinjer/rådighet/kostnader?

Processer såsom medborgarbudget och medborgarförslag behöver designas på ett sätt som tillåter granskning tillsammans med tjänstepersoner eller områdespersonal med kunskaper i kostnader och genomförbarhet. Det är även viktigt att ha en löpande dialog med medborgare för att möjliggöra kontinuerligt lärande, avseende exempelvis restriktioner i hur kommunen kan använda mark. Förslagslämnare behöver ha möjligheten att anpassa sitt förslag utifrån relevanta restriktioner, parallellt med att de lär sig sake rom kommunen. Studier av världens största och längst pågående medborgarprocesser visar också att medborgare tenderar att lägga effektiva och kreativa förslag som bidrar till ett hållbart samhälle. Med många deltagare ökar den kollektiva intelligenser som hjälper kommuner identifiera viktiga behov och nya lösningar.

Hotar ökat medborgardeltagande den representativa demokratin?

Medborgarprocesser som medborgarbudget och medborgarjurys ersätter inte folkvalda politiker utan utgör ett **komplement** som tillåter beslutsfattare att bättre förstå sina medborgares behov. När människor som själva bor i området som ska påverkas, skolelever som kan sin skola allra bäst eller hyresgäster som känner till sina bostäder har möjlighet att bidra till utvecklingen genereras förslag och lösningar som bättre möter det allmänna behovet. Att förankra och legitimera beslut hos medborgare tidigt genom att inkludera dem i processen bidrar också till att konflikter som beslutsfattare annars kan stöta på förebyggs. Studier i kommuner som gör stora medborgarprocesser visar också att det på längre sikt bidrar till ökat förtroende för beslutsfattare och mer effektivt och jämlikt ledarskap.

Hur förhindrar man att bara resursstarka grupper deltar?

Lågt deltagande hänger ofta ihop med låg tillit, som i sin tur ofta beror på erfarenheter av att inte bli lyssnad på. Oavsett om en kommun gör en process digitalt eller håller i ett möte kommer underrepresenterade grupper inte delta om inte kommunen anpassar sina utåtriktade insatser och jobbar med processer som utlovar verkligt inflytande. Kort sagt, möjligheten att påverka behöver vara reell! På Digidem Lab designar vi alltid processer och utbildningar med detta i åtanke för att på bästa sätt inkludera de som sällan deltar. Metoderna vi utformar bygger på forskning och internationella erfarenheter från kommuner som arbetat med denna typ av processer i många år.

Varför ska man digitalisera medborgardialoger? Borde vi inte bli bättre på att möta våra invånare istället?

Absolut, visst borde vi bli bättre på att möta våra invånare! Men det ena utesluter inte det andra. Digitala medborgarplattformar tillåter kommuner att samla sina dialoger på ett transparent sätt som gör det lättare för tjänstepersoner att arbeta förvaltningsöverskridande och för medborgare att samarbeta med varandra. Men det är viktigt att kommuner kombinerar sin digitala strategi med utåtriktad kommunikation och fysiska möten. De plattformar vi arbetar med effektiviserar medborgardialoger så att tjänstepersoner får mer tid till att vara ute och träffa målgrupper.

Vad har det här med mitt jobb att göra? Varför ska jag jobba med detta?

Det är inte konstigt att denna typ av processer kan kännas obekanta när vårt demokratiska system har sett ut som det gjort väldigt länge. Men faktum är att demokratin på många sätt inte fungerar som den ska idag. Enligt Demokratiutredningen är bara 2 procent av befolkningen partipolitiskt aktiva och av dessa är otroligt få unga, kvinnor eller utrikesfödda. Vi behöver nya sätt för medborgare att kunna påverka sin vardag och sitt område! Alla kommuner har principer för medborgardialog men ofta saknas konkreta verktyg för hur dessa ska utföras. Globalt ligger Sverige efter då det skett en enorm utveckling inom fältet medborgardeltagande på många andra håll i världen. I många städer och kommuner utvecklas och testas innovativa metoder för att inkludera medborgare i lokala beslutsprocesser, något som gynnar alla. Att förstå våra medborgares behov och ta till vara på deras idéer gör att vi kan utföra vårt arbete mer effektivt, med positivare gensvar från de vi är till för.